Digital kompetens i skolan – hur arbetar du med det?

Jag vet inte om du sett Internetstiftelsens nya satsning, Digitala lektioner. Sajten är ju ännu inte färdig, men vi har beta-lanserat den och det finns material som du kan använda, testa och bygga om. Det finns material som du kan använda för att stärka din egen digitala kompetens, och material som du kan använda i klassrummet. Hela sajten är under Creative Commons så den är öppen, fri och du har möjlighet att ladda hem materialet, bearbeta det, sprida och göra det till ditt eget, utan att fundera på om du får eller inte.

Här finns filmer, övningar och annat för att starta ett arbete kring digital kompetens. Vi har lektioner i programmering, källkritik, integritet och säkerhet. Vill du veta när vi släpper nytt material signa upp dig för vårt nyhetsbrev, det kostar inget.

När jag tänker på mitt arbete på Internetstiftelsen känner jag mig alltid så lycklig som får arbeta med något som är så viktigt som att förstå vår digitala samtid. Jag får dessutom möjligheten att via mitt arbete på Internetstiftelsen möta många som arbetar i skolan tillsammans med elever för att förbereda dem och ge dem de bästa förutsättningarna för att utveckla digital kompetens.

Spana in Digitalalektioner.se – och kom tillbaka för vi har bara börjat…

 

Att föreläsa är ett äventyr

Jag har nu i dagarna två varit föreläsare. Jag föreläser ständigt som en del av mitt arbete på Internetstiftelsen och tycker det är spännande att få ge mina perspektiv på digital kompetens, källkritik, integritet, och ibland även på informationssäkerhet eller digitaliseringen av skolan. Ibland, dock allt för sällan pratar jag även om upphovsrätt och Creative Commons. Förra veckan pratade jag om skolans digitalsering på internetdagarna. Kolla här om ni vill få en expose:

De roligaste föreläsningsuppdragen är de som kräver mer av en, de är också de svåraste. De där man inte riktigt vet om man har hittat rätt, eller om man egentligen bidrar med ett perspektiv. Ibland drömmer jag om att få prata om fotografi, eller om att vara människa, som om jag skulle kunna bidra med insikter i de ämnena. Jag vet att jag en gång erbjöd mig att förläsa om självporträtt och selfies och det var och är nog en av de roligaste och mest nervösa framträdanden som jag gjort.

Utmaningen är rolig, jag drivs av en lust att utforska och lära nytt. Ge nya perspektiv, eller lyfta de perspektiv som utmanar mig och mina föreställningar. Idag har jag varit i Norge och pratat på temat ”jag har inget att dölja”. Precis som flera andra gånger jag varit i Norge så mötte jag Rigmor (för visst heter du så?) som sitter i publiken och när jag ser henne blir jag alldeles lugn, för jag vet att i hennes blick kan jag vila. Hon drivs av samma lust som jag, att utforska, undersöka och sedan få andra att förstå. Det är en stor lycka att ha personer som hon i publiken.

Även Michaela satt i publiken och Frida, till min förvåning och min stora ödmjukhet. Tack för att ni tog er tid!

Argumentet för digitala läromedel borde vara detta!

Jag har befunnit mig på bokmässan sedan i torsdags morse och var jag än vänder mig i montrarna som vänder sig till lärare pratsas det om de nya läroplansskrivningarna. Och om de digitala läromedlen.

Det är spännande att sitta och lyssna eller stå bredvid och ta del av presentation efter presentation. Jag undrar varför argumentet för det digtala läromedlet inte bara är ett: Vårt digitala läromedel ger eleverna det bästa stödet i deras lärande. Sedan ska ju läromedlet gör det också…

Det borde vara det enda säljargument som ett bra digitalt läromedel behöver. Förklara varför just ert digitala läromedel är det bästa stödet för elevers lärande! Och ge mig inte information om funktioner och självklarheter i stil med:

  • Med digitala läromedel glömmer inte eleverna böckerna
  • Digitala läromedel gör att varje lärare inte behöver uppfinna hjulet själva
  • de spar tid
  • Anpassade och uppdaterade – aktuella helt enkelt …
  • ger lärarna har kontroll över var eleverna befinner sig
  • det finns stöd för elever med läs och skrivsvårigheter
  •  De är individanpassade
  • De skapar likvärdighet
  • Och så vidare..

Jag förstår och tar det för självklart att det ska finnas filmer, texter, talsyntes, etc. Att digitala läromedel är webbaserade. Men jag vill veta hur och varför just dessa läromedel ger eleven det bästa stödet för dess lärande. Visa och förklara hur läromedel på bästa sätt stöttar elevernas kunskapsutveckling. Visa mig det och förklara hur… allt ovan kan alla göra… men hur och varför ger ert läromedel eleverna de bästa möjligheterna att utveckla sina kunskaper… berätta det istället för att ägna er åt funktioner.

Varför ger just ert läromedel bäst förutsättningar för elevers lärande?

Styr algoritmerna vilka vi blir online och offline?

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

ur Doktor Glas, 1905

Efter ett samtal med Anders Thoresson idag, kring hur algoritimer styr och förstärker sociala kontrakt, socialt utanförskap. Hypotesen är att bristen på likes beror på att vare sig mina vänner eller algoritmerna tycker om det jag gör. En tanke som slagit mig många gånger när jag delar bilder som jag tycker mycket om och som föreställer bara mig. Mitt nätverk på Facebook tycker om skolrealterade nyheter, inte självporträtt, det kan jag empiriskt säga genom antalet likes som jag får om jag delar reflektioner kring skolan, eller digitala tjänster jämfört med om jag delar självporträtt.

Nu undrar jag hur algoritmerna styr vad vi gör för att fylla detta tomrum, om de styr vilka vi blir om ”man vill ingiva människorna något slags känsla.”

Är programmeringen som barnen lär sig idag samma som den vi lärde på 80-talet?

Jag har varit i Göteborg även idag på Göteborgs universitets dag #PopUpDig17. En fullmatad dag där akademin har diskuterat och belyst frågor kring digitala verktyg i skolan. Det var en dag som fick mig att ta med mig flera frågor:

  • programmeringen som vi tänker oss att barn ska lära sig är de samma som det vi lärde oss på 80-talet?
  • Är förenklingen av programmeringens komplexitet ett problem, som gör att vi lurar både elever och lärare?
  • Hur ser en programmerares vardag ut? Hur många som arbetar på Google arbetar som programmerare?
  • Vem eller vilka driver de förändringar av läroplanerna för att skriva in färdigheter som programmering?
  • Kan tekniken lösa skolans problem (om ens skolan har några problem? vem/vilka definierade skolan i kris?) Värt att fundera mer kring…
  • Att placera iPads i skolan innebär inte att samma saker kommer hända i alla klassrum – hur tekniken används och påverkar skolans verksamhet är kontext beroende. Varför säger ingen det?
  • Gör tekniken oss mindre mänskliga? Exemplet var att bedöma barn som röda, gula och gröna.. (som stoppskyltar)
  • Spar vi tid genom att använda digitala verktyg i skolan? Hur vet vi det?

Det var några av de frågor som väcktes, jag är mer tveksam till om jag fick några svar och om jag fick det behöver jag fundera på vad de innebär. Intressant och tankeväckande var det i alla fall.

Dagens insikt -lita aldrig på tekniken, eller det finns alltid en plan b eller plan c

Jag har varit hela dagen i Göteborg för att delta i en vetenskapsfestivalens lärardag kring digital kompetens. Jag hade följande arbetsrubrik på mitt föredrag ”Nyttan av digital kompetens – hur hanterar vi den digitala vardagen”. Min dag har varit fantastisk trots att tekniken inte riktigt var med mig idag.

Min taltid var 35 minuter och jag hade tiden precis innan lunch. Och vi var sena, pga av ett grymt bra startfält med talare. Väl på scen för att koppla upp så uppstår det första problemet:

1. det finns ingen HDMI-uttag, vilket är den port som finns på min adapter.

Jag blev lite stressad, men med ett upprop i publiken så kom Carl Heath ner med en adapter, men min adapter verkar inte fungera när det gäller HDMI-uttaget. Det fungerade alltså inte. Så lösningen blev att exportera filen till en USB-sticka. Då uppstår problem:

2. den exporterade filen innehåller inga av mina bilder och PowerPointen går sönder när teknikern försöker öppna den.

Jag tittar bara på skärmen och konstaterar jag pratar inte med stöd av den PowerPointen då kan jag lika gärna prata utan presentation. Och så börjar min föreläsning kring digital kompetens med en blå skärm som bakgrundsbild, och med stöd av min ord i PowerPointen.  Jag har väl pratat i sju minuter när jag inser att teknikern ligger på golvet och ansvarig för konferensen pratar med någon extern tekniker som undrar vad jag har för dator. Så vi tar en paus… för att exportera PowerPointen till pdf. Och samtidigt har de prisutdelning eller lotteri bland deltagarna.

3. min pp som pdf är helt knäpp eftersom formaten inte stämmer…

Lite stukad fortsätter jag föreläsningen och försöker låtsas som ingenting. Isch säger jag bara, vilken pers. Det är tur att alla göteborgare är så generösa och tålmodiga. Men man ska inte lita på tekniken som man inte själv vet något om hur den fungerar eller hur den är uppsatt.

Jag ska öva mer på att prata mer utan stöd av PowerPoint. Är du nyfiken så finns mina bilder nedan.

Världen är inte färdig än… och det är det viktigaste …

Det finaste jag ert någon säga om varför det är så viktigt med programmering kommer från Linda Liukas som sa:

Det viktigaste att i samband med arbetet med digital kompetens handlar om att få barn att förstå att världen inte är färdig än och de kan vara med och skapa och förändra den.

Ett centralt verktyg är dock att vi behöver också lära barn vad datorer är bra på respektive vad människor är bra på…

Datorer är input och output maskiner – och det handlar allt arbete med datorer på. Datorer kan  följa sekvenser av instruktioner – men de kan inte känna saker, och de kan inte tolka konst.

Kolla in hennes fantastiska bok Hello Ruby.

 

ABC of Programmering med Linda Liukas #vetenskapsfestivalen #digitalkompetens

Alice i underlandet fast i kodlandet det är min upplevelse av Linda Liukas fantastiska barnbok Hej Ruby om kod. Och nu fick jag höra henne prata på vetenskapsfestivalen.

Linda är en fantastisk talare, vem närvarande och underskön, och vilka fantastiska bilder slides och vilket uttryck. Jag är helt såld. Det finaste är dock att hon inte ser programmering som ett ämne som behöver vara så långt ifrån ett arbete kring språk. Hon pratar om kod som ett språk och ska vi lära ut det behöver lära ut det genom att lära ut hur barnen skapar poesi.

Jag älskar hennes idé om att skapa en historia där de digitala jättarna är fiktiva karaktärer hur skulle Apple vara som en karaktär i en saga? Stor, för sig själv som inte vill leka med andra kanske? Hur skulle Google vara? Överallt och en person som lägger sig i allt vi gör kanske?  Vi behöver flera olika digitala verktyg i undervisningen. Linda Liukas slutsats kring kod är enkel och något som ingen kan ifrågasätta (tror jag). Att lära ut kod i en värld fylld med kod borde vara lika självklart som att vi lär ut svenska i skolan. Ingen skulle hävda att våra barn kan allt om språket bara för att de befinner sig i ett svensktalande område. Det är samma sak med kod därför behöver vi arbeta med digital kompetens för barnen befinner sig i ett digital vardag varje dag.

Personligen skulle jag säga att Linda Liukas prat är fantastiskt hon säger grymt enkla sanningar som att programmering och kod är att ge specifika instruktioner till en dator. Men det handlar om flera delar 1. planera programmet, 2. skriva program och 3. testa programmet.

”the world is built with software. Those who understand what computers are, [and are] good at, have the power”

So en del av sin föreläsning låter Linda deltagarna programmera sin granne så att den som ”robot” kan borsta sina tänder. Och fråga sedan:

  • Hur många definiera en tandborste så att ”roboten” visste vad det var?
  • Hur många gjorde fel?
  • Hur många frågade om hjälp?
  • Samarbeta (samarbeta i par – en tittar på koden och en skriver koden)
  • Debugga (när programmet inte fungerar)
    • prata med kompisar (jämför fuska)
    • förklara i svenska

Datorer är gjorde av enheter som slås av och på… glöm inte det!

Förbered barnen för en värld med och av datorer…

Programmering blev inget eget ämne, för det handlar om digital kompetens

Jag sitter på vetenskapsfestivalen för att delta i en konferensdag kring digitaliseringen i skolan och dagen inleds av Skolverket som pratar om läroplansändringarna och jag får reda på att redan 2011 fanns nyckelkompetenserna inskrivna i läroplanen men det var för otydliga, så därför skrevs läroplanerna om…

 

Personligen funderar jag mycket kring varför programmering inte blev ett ämne… och plötsligt får jag svaret:

Det handlade om tolkningen av uppdraget som skolverket fick, som pratade om programmering som ett inslag i undervisningen. Det kunde tolkas som att det inte behövdes att programmering blev ett eget ämne. Sedan konstaterar Skolverket att om programmering blev ett eget ämne skulle det fokusera mer på kod än innehåll eller som skolverksrepresentanten uttrycker det ”det är svårt att programmera utan innehåll”

Ingen av förklaringarna som läggs fram handlar om de kostnader som det skulle innebära att inför ett nytt ämne, som det inte finns legitimerade lärare i ämnet, inte heller kommer förklaringen att den digitala världens språk är föränderliga och det kräver mycket av de pedagoger som ska vara programmeringslärare. Jag undrar mycket varför programmering som begrepp fick en så tydlig plats i läroplanen, varför valde de bort datalogisk tänkande, eller andra större vidare begrepp? Men det får jag inga svar på däremot får jag intressanta kunskaper som att skolverket har valt att inte definiera digital kompetens för att det är

skjuta på ett rörligt mål, tekniken utvecklas mycket snabbt, tekniken driver utvecklingen. därför är begreppet beskrivet så brett som möjligt.

 

Följande fyra aspekter av digital kompetens lyfter skolverket fram (del 1 i läroplanen)

  • förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
  • använda och förstå digital teknik
  • förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
  • lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Här fick jag fundera på om jag ska ändra min presentation eller inte… men jag bestämde mig för att köra på min linje 🙂

Nyttan av digital kompetens – vad är det?

Imorgon ska jag prata på vetenskapsfestivalen prata om nyttan av digital kompetens.

Jag vet att jag skrivit om digital kompetens tidigare och att jag tittat på begreppet, funderat på vad det innebär. Och i förhållande till mitt arbete är detta ämne än en gång hetare än någonsin, eftersom skolverket vässat skrivningarna i läroplanen kring digital kompetens och det arbetar vi med på IIS. Så än en gång försöker jag titta på begreppet och fundera på vad innebär det..

Jag tittar på Europaparlamentets definition:

innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Nyckelorden tycks vara:

-en säker användning
-en kritisk användning
-informationssamhällets teknik
-grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik

jag tänker att digital kompetens handlar om att ha kunskaper och att du inte kan vara kritisk mot något som du inte förstår eller kan något om. Sedan tänker jag att min presentation ska handla om nyttan av digital kompetens gör att vi förstå varför skeenden som ”fejk-news” och klick-bait uppstår… att vi kan problematisera frågor kring integritet och säkerhet på nätet. Digital kompetens gör att vi inte ta skulden för dåliga system utan ifrågasätter de som beställt dem… nyttan av digital kompetens gör oss till mer medvetna och kunniga internetanvändare helt enkelt.